Tänk att ur det som man trodde var dött kan liv resa sig igen.
I ett torrt, litet frö ryms så mycket liv. Stoppa ner det i jorden, ge det vatten och sol, se det gro och växa.
Kärlek kan spira där man trodde att känslorna var undanträngda för gott. En tro på livet kan växa fram ur hopplösheten.
Sluta aldrig hoppas. Hoppet är något av det viktigaste vi har. "Tro, hopp och kärlek", heter det ju. Ibland kanske mer tilltro än tro. Tilltro. Det kommer att bli bra, till slut, på ett eller annat sätt.
Solen stiger upp igen efter natten.
Man kan alltid börja om. Inte från noll, men från där man är.
---------------------------------------
Och det här var den sista texten i serien Tankepärlor. Berätta gärna om de har väckt några tankar hos er och vad ni har tyckt om dem.
Och fortsätt tänka på livets små och stora frågor ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar